Foto: Julius Kramer

Just nu förbereder sig Irak för sitt femte val sedan 2005. Det här valet är av särskild betydelse eftersom det sker tidigare än planerat. Anledningen är de omfattande protester som utbröt i oktober 2019, där politiska reformer utkrävdes.

Den 10 oktober 2021 ställer 21 politiska allianser upp i valet. I allianserna ingår 167 partier och 3249 kandidater, varav 951 är kvinnor. De tävlar för att vinna ett val som enligt många irakier är rent kosmetiskt, med det enda syftet att återigen ge makt och legitimitet till politiker som inte har åstadkommit något annat än att cementera sekterism, nepotism och korruption i ett av världens potentiellt rikaste länder. Några distinkta valprogram existerar inte och med en ny vallag är det politiska etablissemangets enda prioritet att säkra sina maktpositioner. Valdeltagandet väntas bli lågt även i denna omgång.

Den nya vallagen kommer inte att innebära en radikal ändring av den politiska kartan, utan den kommer snarare att ändra mekanismen för att välja kandidater. Många menar att man i framtagandet av den nya vallagen inte har tagit hänsyn till kraven från proteströrelsen från oktober 2019, Tishrin-rörelsen. Det innebär att de politiska rörelser som har kommit ur protesterna inte kan dra nytta av ändringarna i lagen. Majoriteten av vinnarna i valet kommer från klaner och är inflytelserika personer i samma distrikt – så sammanfattas det kommande valet bland irakierna.

Konstgjord nationell identitet

Övergången från auktoritära styrformer till demokrati har präglat Mellanösterns moderna historia. De moderna staterna i det som tidigare var det Osmanska riket har historiskt anammat olika politiska ideologier och nationella identiteter i syfte att ge legitimitet till de nya nationsgränser som under första världskriget skissades fram av England och Frankrike.

Gränserna som infördes efter världskrigets slut drogs rakt igenom och delade upp de största etniska och religiösa grupperna i flera olika länder. Syrianer, assyrier, kaldéer och många andra etniciteter tillskrevs konstgjorda identiteter och tillhörigheter som kommit att utgöra en splittrande faktor i nutiden. Kurderna splittrades mellan flera länder. Var du kurd i Turkiet blev du bergsturk. Var du syrian, assyrier eller kaldé blev du kristen arab. De nya staterna tog till eld och järn för att cementera den nya ordningen och totalitarism kom att sätta sin prägel på de kommande decennierna i regionen.

Under 1920-talet blev Irak ett protektorat till det brittiska imperiet. Storbritannien skapade en monarki av landet, med en importerad kung. År 1932 blev Irak ett självständigt land och på 1950-talet en republik. Likväl formades republiken Irak av importerade och ihopsatta ideologier där politiskt våld kom att prägla vardagen i landet.

Med start i den USA-ledda invasionen 2003 har Irak återigen upplevt de stora utmaningar som historiskt format landet, en utveckling som bidragit till konflikter som sliter sönder landet. Ockupation, segregation, sekterism, vrede, vemod, splittring och politisk schism blev färgerna som målade den verklighet som irakier än i dag lever med.

Från drömmar till krav på ett fredligt samhälle

FBA har tagit del av den irakiska föränderliga kontexten i snart fem år. Myndigheten har sedan 2017 engagerat sig i Irak i syfte att förbättra förutsättningar för försoning och inkluderande statsbyggande. Inom ramen för strategin driver FBA ett dialogprogram för unga, där ett av programmets syften är att unga från olika delar av landet, med olika etnisk och religiös bakgrund, ska få samlas och föra samtal om frågor de tycker är viktiga. Programmet innebär också kapacitetstöd i dialog.

FBA ger stöd till byggandet av den nationella koalitionen för Unga, Fred och Säkerhet i Irak. Både unga kvinnor och män är representerade i koalitionen tillsammans med ministeriet för unga och sport i Bagdad, och UNFPA. Koalitionen strävar efter att skapa bättre förutsättningar för att öka ungas deltagande i fredsbyggande processer i samverkan med statliga aktörer.

Ytterligare en insats i Irak-strategin fokuserar på jämställdhet, genom att ge stöd till de lokala fredskommittéer som bildats i de befriade områdena vad gäller design av jämställda processer. FBA arbetar även med inkluderande samhällsstyrning på lokalnivå, genom att sammanföra representanter för civilsamhället och lokala statliga aktörer i provinserna Diwaniya, Muthanna och Basra. Syftet är att bidra till förbättrade relationer och ökat förtroende mellan statliga aktörer och civilsamhället på lokal nivå.

Under dessa år har vi sett en enorm utveckling i landet på folklig nivå. Sekterismen är inte längre en given problematik även om den fortfarande existerar. Den politiska inkompetensen har kommit att utgöra en gemensam nämnare som blivit en enande faktor mellan sunniten och shiiten, mellan araben, kurden och turkmenen och mellan den kristne och muslimen. Att dagdrömma om ett bättre Irak väckte en gnista hos den unga befolkningen, uppmuntrade dem att resa sig mot våldet och att drömma om ett fredligt samhälle där människor kan leva med bibehållen värdighet. Denna aspiration är rentav ett krav i dagens Irak och inte enbart en dröm längre. Från de mest intellektuella och politiskt medvetna till den mest ordinära irakiern hör man med samma entusiasm och intensitet ”ett land, en nation, en identitet och en dröm”.

Valet är inte en trollstav som kommer att lösa alla problem i dagens Irak. Men folkets deltagande i valet är den magiska lösningen. För varje val ser vi att irakier har höjt ambitionerna för ett värdigt liv för alla irakier och en hoppfull framtidssyn för sitt land. Jag är säker på att folket i Irak kommer att segra genom demokrati.