FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat stridande parter i hela världen att lägga ner sina vapen så att allt fokus kan hamna på kampen mot det nya coronaviruset. Men hur kommer det internationella arbetet för fred, säkerhet och utveckling – som FBA är en del av – att påverkas av koncentrationen på att bekämpa smittspridningen?

Det finns flera viktiga frågor att ställa. Som International Crisis Group skrev i en analys redan i början av pandemin, riskerar så mycket resurser att läggas på att bekämpa coronaviruset, att det kan leda till att annat viktigt arbete för en bättre och fredligare värld tvingas upphöra.

Coronapandemin riskerar även att drabba fattiga och konflikthärjade länder oproportionerligt svårt. Sköra stater med redan hårt prövade och bristfälliga sjukvårdssystem saknar ofta resurser att hantera viruset. Sköra stater brukar dessutom kännetecknas av att människor har låg tilltro till myndigheter, vilket ytterligare kan begränsa myndigheternas möjligheter att hantera smittspridningen.

I dessa länder är också ofta en stor del av ekonomin informell, och de sociala skyddsnäten svaga. När människor blir av med sina inkomster från en dag till en annan, och det inte finns utvecklade välfärdssystem eller andra statliga stöd att få, kan hunger och desperation leda till ökat våld. Våld i hemmet mot kvinnor och barn rapporteras redan ha ökat mångfaldigt i flera länder i coronakrisens och karantänsbestämmelsernas spår.

Samtidigt kan auktoritära ledare passa på att inskränka medborgarnas fri- och rättigheter mer än nödvändigt, under förevändning att befolkningen behöver kontrolleras för att stoppa smittan. Det kan i sin tur leda till mer oroligheter och uppror.

Coronakrisen har också blottat svåra brister i det internationella samarbetet. Länder har fokuserat på att skydda sina egna befolkningar och prioriterat bort gränsöverskridande samarbete i exempelvis FN eller EU. Kina och USA har rentav gett sig in i ordkrig med varandra om vem som bär skulden för utbrottet av pandemin och spridningen av coronaviruset, och USA har annonserat att landet ska lämna Världshälsoorganisationen, WHO.

Men det finns även vissa positiva tendenser. Katastrofer, som det pågående globala coronautbrottet, kan leda till att konflikter mattas av när stridande parter enas i kampen mot en gemensam fiende – i det här fallet viruset. Det kan ge rum för nytänkande och att gamla spänningar löses upp. Exempel på vapenvilor som följt i coronapandemins spår går att hitta i bland annat Colombia och Filippinerna. Även om en kortvarig vapenvila inte är någon garanti för att parterna så småningom når en hållbar fred, är det positivt att vapnen åtminstone tillfälligt tystnar.

Sedan virusutbrottet startade har också flera länder rapporterat en temporär minskning av utsläppen av växthusgaser, samtidigt som digitaliseringen på många håll har tagit stormsteg framåt. Människor världen över jobbar hemifrån och hittar nya kreativa lösningar för digitala och resfria möten. När världen så småningom kommer att kunna börja återgå till vardagen igen, kommer det kanske inte att vara ”business as usual” som gäller. När människor, företag och organisationer jorden runt har blivit tvungna att minska sitt resande och sin konsumtion, kan det på sikt leda till mer beständiga beteendeförändringar, som i sin tur förhoppningsvis kan bana väg för en omställning som gynnar klimatet.

Och minskade utsläpp kan ha en positiv effekt på freden, inte bara på miljön. Forskningsläget är inte helt klart, men det finns flera studier som tyder på att klimatförändringar kan bidra till att öka risken för väpnade konflikter. Till exempel denna tvärvetenskapliga studie där en svensk forskare från Uppsala universitet deltagit.

Så vilken inverkan kommer coronakrisen att få på världsfreden? Vi kommer inte att ha ett säkert svar på frågan på länge. Pandemin har redan har fått katastrofala efterverkningar, samtidigt som vissa följder kan leda till nyorientering och omställning. Nu är det upp till alla aktörer som arbetar konfliktförebyggande, däribland FBA, att försöka motverka och mildra de svåraste konsekvenserna. Och att ta tillvara på de möjligheter till utveckling som trots allt kan uppstå i spåren av pandemin.