Fredagen den 1 september hände något unikt i Kenya. En domstol ogiltigförklarade presidentvalet som hölls i augusti 2017. Val har ogiltigförklarats eller ställts in i Afrika tidigare men detta var första gången som en oppositionskandidat lyckades att genom domslut ogiltigförklara ett val. Kenya måste nu hålla nyval inom 60 dagar.
Beslutet från domstolen är positivt och kan ses som ett steg framåt för demokratin. Exemplen på när det gått åt andra hållet är dock många. 2011 förlängde Ekvatorialguineas president, Teodoro Obiang, sin möjliga tid vid makten genom en folkomröstning om ändringar i konstitutionen. Obiang är den president på kontinenten som suttit längst vid makten, sedan 1979, och han har nu möjlighet att sitta kvar till 2029. I Uganda vill den sittande president sedan 31 år, Yoweri Museveni, att den åldersgräns som finns för presidentämbetet tas bort. I Rwanda har resultatet av en folkomröstning 2015 om ändringar i konstitutionen möjliggjort för president Paul Kagame att sitta kvar vid makten fram till 2025. Och i Burundi har presidentens beslut om att ställa upp till omval en tredje gång, trots att konstitutionen begränsar möjligheten till två omgångar, skapat en segdragen konflikt.
Att en sittande presidents omval ifrågasätts på legala grunder i ett afrikanskt land, på grund av att valet inte anses ha genomförts i enlighet med vad som anges i konstitutionen, är därför en viktig milstolpe.
Enligt Afrobarometer som genomför opinionsundersökningar i Afrika är demokrati det styrelseskick som föredras av cirka två tredjedelar av befolkningen på kontinenten. Det varierar självklart mellan olika länder och mellan olika socioekonomiska grupper, men demokrati är ändå det alternativ som flest föredrar.
En intressant analys som Afrobarometer gör är att kvaliteten på de val som hålls bidrar till att förklara efterfrågan på demokrati. I länder med högkvalitativa val är det mer sannolikt att den folkliga efterfrågan på demokrati ökar än i länder med lägre kvalitativa val. Enligt den logiken är inte bara domslutet i Kenya ett möjligt tecken på förbättrad demokrati, utan det kan också bidra till ökad efterfrågan på demokrati. Detta är viktigt då samma analys från Afrobarometer också visar att efterfrågan på demokrati gått ned något sedan 2012, vilket förklaras med en gradvis tillbakagång för demokratin på kontinenten. Analysen kan du läsa i sin helhet här.
Tillbaka till Kenya. Vad som kommer att hända nu är fortfarande oklart. Domstolen har inte baserat sitt beslut på själva valresultatet utan det är valprocessen som ifrågasatts och framför allt hur valkommissionen överförde och redovisade resultat. President Kenyatta, som med 54 procent vann valet som nu ogiltigförklarats, har sagt att han ska respektera domslutet men har också kallat domarna för skurkar. Ett nytt valdatum är satt till den 17 oktober. Valkommissionen kommer att ha ett tufft jobb att vinna tillbaka förtroendet under den dryga månad som är kvar. Även det internationella samfundet behöver fundera på hur det ska agera eftersom flera aktörer, under den turbulens som rådde efter valet i augusti, bett oppositionen att acceptera valresultatet. Men framför allt är detta en viktig dag för Kenyas befolkning, som fått en ny möjlighet att testa sitt lands demokrati.
av Emma Skeppström
Emma är projektledare för FBA:s arbete med Sveriges strategi för regionalt utvecklingssamarbete med Afrika söder om Sahara. Hon har tidigare arbetat på FBA:s program för säkerhetssektorreform. Hon har även jobbat som säkerhetspolitisk analytiker med fokus på Afrikas horn, och då särskilt Somalia.
Våldet eskalerar i norra Moçambique. Under årets två första månader skördades nästan lika många dödsoffer som under hela fjolåret. Halshuggningar, brända byar, långa följen av flyende människor och svarta IS-flaggor som vajar i övertagna områden. Efter sju år av våldsamma attacker fortsätter ett komplext konfliktsystem att veckla ut sig, med konsekvenser för hela regionen. Vi […]
Den svenska flaggan är nu hissad som nummer 32 utanför Natos högkvarter i Bryssel. Sverige är efter 30 år inom Natos partnerskap för fred nu fullvärdig medlem i Nato. Inte bara en militärallians Nato är en mellanstatlig organisation, en säkerhetspolitisk allians med militär kapacitet. Av de 32 medlemmarna finns våra sen tidigare mest likasinnade länder […]
2023 har passerat som ett av de våldsammaste och konfliktdrabbade åren på mycket länge. Inte bara den fruktansvärda utvecklingen I Israel och Palestina och det fortsatta ryska invasionskriget i Ukraina, utan det har också varit en förödande utveckling i Sudan, i Sahelområdet, Östra DRK. Väpnad konflikt har fortsatt på Afrikas horn, i Mocambique, i Syrien […]
Under förra året dog det dubbelt så många i väpnade konflikter än året dessförinnan. När Uppsala Universitet snart ska sammanställa årets dödsiffror kommer de att behöva inkludera det exceptionellt stora antalet offer i Israel och Palestina, utöver de många andra pågående väpnade konflikterna runt om i världen. Återigen blir det tydligt att det främst är […]