MOLDOVA

Alla som kan peka ut Moldavien på en karta räcker upp en hand. De som dessutom kan namnet på huvudstaden kan räcka upp två händer.

Nej, det är inte så lätt. Det var det inte för mig heller innan jag flyttade hit. Moldavien är ungefär lika stort som Jämtland och ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina. Här bor ungefär tre miljoner människor, varav runt 700 000 i huvudstaden Chisinau. Ett par hundra tusen moldaver – inget vet säkert hur många – bor och arbetar utomlands, de flesta i Ryssland, Spanien och Italien. Därifrån skickar de hem pengar till sina familjer för att hjälpa dem att klara livets nödtorft. Medelinkomsten i Moldavien är ungefär 2 000 kronor per månad och landet brukar räknas som Europas fattigaste.

Det är nu ett par månader sedan jag flyttade till Chisinau. Efter att ha varit utsänd av FBA till EU-insatser i Kosovo och Georgien hamnade jag till slut på en av de mest spännande organisationerna för oss som jobbar med fred, säkerhet och utvecklingsfrågor i allmänhet – FN. Här tjänstgör jag som assistent och rådgivare till FN:s högste tjänsteman i landet, UN Resident Coordinator. Arbetet handlar mycket om att koordinera de olika FN-organen i landet, skriva underlag, rapporter och talepunkter, samt att följa den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i landet. Mina tidigare erfarenheter som utsänd för FBA och deltagare i myndighetens kurs för politiska rådgivare har varit ovärderliga och givit mig de verktyg och kunskaper jag behöver för att klara av arbetsuppgifterna på ett bra sätt. Tempot är högt, men frågorna högintressanta. Dessutom har jag förmånen att arbeta med engagerade kollegor – de flesta lokalanställda moldaver – som med liv och lust går in för att bygga en bättre framtid för Moldavien.

Fattigdom är bara ett av de problem Moldavien brottas med. Korruption, bristfällig hälsovård och ett svagt utbildningssystem gör livet svårt för många moldaver. Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män är ett annat problemområde. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är stora, där de få större städerna erbjuder bättre livsmöjligheter. Det finns med andra ord gott om uppgifter för FN att ta tag i och det tjugotal FN-organ som är aktiva i Moldavien bidrar till landets utveckling inom en lång rad områden: fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, hälsovård, utbildning, miljöskydd, klimatförändringar och så vidare. Verktygen och arbetsmetoderna skiljer sig åt beroende på uppgifterna och målsättningarna. Exempelvis kan det röra sig om att bidra med expertis och rådgivning inom ett visst reformområde eller att genomföra utbildningar för statsanställda eller aktivister i det civila samhället. FN-familjens bredd är en viktig framgångsfaktor eftersom många utvecklingsproblem kräver integrerade lösningar. När det till exempel gäller att bekämpa fattigdom på ett effektivt sätt krävs insatser på flera områden: inom hälsovård, utbildning, infrastruktur och så vidare. Då krävs expertis från flera FN-organ som arbetar tillsammans för att finna lösningar och nå varaktiga resultat.

Men blir det då någonsin bättre? Ja, många pilar pekar faktiskt i rätt riktning, även om mycket återstår att göra och det ibland inte går så fort som man skulle önska sig. Fattigdomsminskningen har varit dramatisk på senare år. Under perioden 2006–2012 minskade andelen fattiga – personer som lever på mindre än 4,3 USD per dag – från 30,2 procent till 16,6 procent. Barnadödligheten gick ner och medellivslängden ökade under samma period. För att utvecklingen ska fortsätta i positiv riktning krävs emellertid fortsatta insatser av FN och andra internationella organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete – men framför allt av Moldaviens regering, civilsamhälle och befolkning. Det är de som har landets framtid i sina händer.