En fånge på Haiti disponerar 0,6 kvadratmeter att bo, äta och sova på. FN rekommenderar ett minimum av 4,5 kvadratmeter per fånge. 0,6 kvadratmeter är standardmåttet på en vanlig Ikea-garderob. Det betyder att fångarna får turas om att sova på natten medan andra står. Det betyder att säkerheten är låg och osäkerheten förhärskande. Det betyder att det kan bli uppemot 40 grader varmt i fängelserna och att sjukdomar såsom tuberkulos och kolera snabbt sprider sig.

2010 arbetade jag för ILAC, the International Legal Assistance Consortium (www.ilac.se) med en givarkonferens i Paris, i syfte att hjälpa till att bygga upp Haitis rättsliga institutioner efter jordbävningen. Behoven var näst intill oöverskådliga. Domstolsbyggnader, inklusive Högsta Domstolen, hade kollapsat, fängelser hade skadats och tusentals fångar flytt, domstolsarkiv och akter var förstörda för alltid, och tusentals anställda hade mist sina liv, anhöriga och egendom.

FN led också svåra förluster under jordbävningen 2010. 96 anställda förlorade sina liv. Min kollega på FN i New York berättade med tårar i ögonen att hon förlorat sin man och att hon inte orkat återvända till Haiti sedan dess. Fredsbevarande är inget vanligt arbete. Personer som arbetar i fredens tjänst tar stora risker. På den här sidan kan man hedra offren.

I år fick jag chansen att  besöka Haiti som en del av ett större utvärderingsprojekt som FBA genomför åt FN. Haiti har inte bara lidit av naturkatastrofer utan även av långa perioder av politisk instabilitet och sammandrabbningar. Under landets 200-åriga historia har landet genomgått 32 statskupper. Haiti har också lidit av långa perioder av vanskötsel och förtryck, bland annat under Francois Duvalier, även kallad ”Papa Doc”, och hans son Jean-Claude Duvaliers, ”Bébé Doc’s” diktaturer. Jean-Bertrand Aristide blev landets förste demokratiskt valda president. Aristide avsattes 2004 genom en statskupp, som han påstår att USA låg bakom. Under åren som följde var det oroligt på Haiti men demokratiska val hölls igen 2006.

Goda ansatser, med stort internationellt stöd, främst från USA och Frankrike, har därefter gjorts för att bygga upp landets ruttna förvaltning, men inom rättssektorn haltar ansträngningarna. FN:s kontor för internrevision (OIOS) slog fast i en rapport från 2012 att det krävs en mer omfattande syn på rättsreformer och att satsningar inom polisväsendet inte kan lyckas om det inte samtidigt åtföljs av reformer inom andra straffrättsliga institutioner.

På Haiti har över 70 procent av de intagna inte fått någon dom. I genomsnitt spenderar en häktad 408 dagar i fängelse i avvaktan på rättegång. Tiden överskrider ofta maxstraffet för det påstådda brottet, som ofta är av ringa karaktär. Och detta för att domstolsväsendet inte fungerar. Enligt Haitis konstitution ska den dömande makten vara helt självständig såsom sig bör enligt Montesquieus maktfördelningslära. I praktiken ser det dock annorlunda ut. Det underfinansierade och underbemannade Justitieministeriet har fått ansvar för domstolsväsendet. Men endast 2 procent av statsbudgeten går till rättsväsendet. Domstolarna saknar således kapacitet, når inte ut på landsbygden och alla förhandlingar hålls på franska medan merparten av landets befolkning bara talar kreol (och 40 procent är analfabeter).

Däremot finns det ca 8 500 poliser på Haiti. Enligt FN:s fredsbevarande insats, MINUSTAH är målet att Haitis Nationella Polis ska bestå av en styrka på 15 000 personer år 2016. Dessa haitiska poliser har, med internationella samfundets hjälp, rekryterats, utbildats och lärt sig att bli oerhört effektiva. För givarna är det enkelt att satsa på polisen. Och sexigt. Man kan visa upp konkreta, mätbara resultat i form av antal utbildade poliser som nu bekämpar brott på landets gator. Det tycker även regeringen är bra. Kanske kan man också visa att brottsstatistiken minskat…

Men vilka brott är det då vi egentligen talar om?  Vilka brott är det HNP ska bekämpa? Visst anses landet som laglöst i många avseenden. Under resa blev jag varnad för mord, rånmord och kidnappningar. Havet såg jag aldrig, annat än på håll, trots att jag befann mig på en ö i karibiska havet. Den s.k. gula zonen sträcker sig längs hamnen i Port-au Prince och dit får man endast inresetillstånd under stort säkerhetspådrag och under mycket speciella omständigheter.

Landets Brottskod är nästan lika gammal som de napoleonska koderna och har flera likheter med dem. Inga större förändringar har gjorts sedan 1835 vilket gör att det inte finns någon adekvat lagstiftning mot sexuellt våld, tortyr, brott mot mänskligheten, organiserad brottslighet, trafficking etc. Däremot uppbär mindre allvarliga brott oproportionerligt långa straffsatser. Till exempel kan man få upp till sex månaders fängelse för att ha stulit ett föremål under 150 kr. Det innebär att många fängslas, av en effektiv polisstyrka, för småskaliga brott för vilka det inte finns några alternativa straffpåföljder såsom dagsböter, samhällstjänst eller dylikt.

På Folke Bernadotteakademin arbetar vi för ett holistiskt synsätt på rättsstatsuppbyggnad. Ingen del av rättskedjan är mer eller mindre viktig än den andra. Polis, Åklagarväsende, Domstolar och Kriminalvård är alla nödvändiga instrument i samma orkester. Satsar man bara på en blir det oljud istället för musik när orkestern börjar spela.

På Haiti är det just nu oljud i rättskedjan. Det saknas en övergripande strategi för rättsstratsuppbyggnad och det saknas givarsamordning. Eftersom de flesta resurser idag läggs på polisen, och eftersom man här har gjort ett bra jobb, får det till följd att allt fler gripanden sker. Domstolarna har inte har kapacitet att hantera den stora mängden nyinkomna fall, vilket får till följd att fler och fler personer hålls häktade i landets fängelser utan rättegång, och problemen med överbelastning och sjukdomar i fängelserna bara växer.

Men visst finns det också små ljusglimtar i Haitis rättsutveckling. Fallet mot landets förre diktator, Jean-Claude Duvalier, har precis återupptagits. Och om rättsväsendet inte visar sig vara alltför korrupt har han 0.6 kvadratmeter i ett av landets fängelser att se fram emot.