I helgen tänkte jag mycket på ledarskap. Särskilt moraliskt ledarskap och vad det innebär egentligen. Jag läser en master i religion i fred och konflikt vid Uppsala Universitet (på distans och nej, jag hinner inget annat än att jobba och läsa) så det var ingen slump att jag började tänka på detta. Jag har märkt att mina studier ofta hjälper mig att reflektera över saker som händer på jobbet. Den här veckan har jag grunnat över ett par jobb-relaterade utmaningar och nu efter att ha läst Robert Coles bok Lives of Moral Leadership (2000) har jag fått en färsk dos inspiration att ta mig an dessa utmaningar.

2artbildWe need heroes, people who can inspire us, help us shape us morally, spur us on to purposeful action – and from time to time we are called on to be those heroes, leaders for others, either in a small, day-to-day way, or on the world’s larger stage.

Coles menar att det moraliska ledarskapet kännetecknas av mod, idealism och en förmåga att vara effektiv och få saker gjort. Jag är särskilt förtjust i citatet ovan eftersom jag tolkar det som att min pyttelilla roll som tjänstekvinna på Folke Bernadotteakademin är lika viktig i arbetet för fred som när t.ex. FN:s säkerhetsråd sammanträder på högsta nivå. Ett citat att hänga på väggen över skrivbordet. Den här veckan kännetecknade en av mina kollegor det moraliska ledarskapet för mig och när jag nu hemma i soffan reflekterar så blir jag rörd över det engagemang som visades. Flera ”små, vardagliga hjältar” jobbar på FBA.

Engagemang är som sagt något som mina kollegor inte saknar. Våra värdeord är respekt, engagemang, kompetens och samverkan. Jag var utsänd till Georgien när värdeorden togs fram så jag var inte med och påverkade men jag har arbetat på myndigheten i snart nio år, så jag tycker mig vara kvalificerad att bedöma om de passar eller inte. Och jag tycker att FBA med sina vardagliga hjältar är ett exempel på moraliskt ledarskap. Värdeorden passar.