Den 16 februari är det presidentval i Afrikas folkrikaste land och 84 miljoner röstberättigade nigerianer väntas ta viktiga beslut. Det finns ett flertal kandidater till presidentposten, men det är allmänt accepterat att valet står mellan den nuvarande presidenten Muhammadu Buhari och före detta vicepresidenten Atiku Abubakar.

Buhari, som kom till makten 2015 med det då nya partiet All Progressives Congress (APC), hoppas få mandat för ytterligare fyra år för att bygga vidare på de framgångar han haft inom nyckelområden som utökad säkerhet, ekonomisk tillväxt och bekämpning av korruption.

Abubakar var vicepresident under Nigerias första president efter återinförandet av demokratiskt styre 1999, Olusegun Obasanjo. Han kandiderar för People’s Democratic Party (PDP) och driver en agenda kring ekonomisk tillväxt med fokus på entreprenörskap, bekämpning av arbetslöshet, och nära samarbete med privata sektorn.

Det är ett val mellan två 70-åriga män från norra Nigeria, från två partier vars visioner är svåra att särskilja. Trots detta är spänningarna på gräsrotsnivå i landet kännbara och det finns ingen politisk mitt att tala om.

Val i Nigeria har länge varit förknippade med våld. Den tillgång till makt och pengar som en vinst medför gör att val, även på lokalnivå, ofta ses som en ”do-or-die affair”. Under valet 2011 dödades över 800 människor i valrelaterat våld. 2015 blev ett historiskt val eftersom det var första gången ett politiskt maktskifte skedde relativt fredligt och demokratiskt i Nigerias historia. Vad som sägs ha varit avgörande 2015 var de avtal om icke-våld som förhandlades fram med stöd av bland annat FN och skrevs under av politiska aktörer inför valet, samt den enade fronten från det internationella samfundet i kampen mot valvåld.

Mot denna bakgrund har liknande insatser gjorts inför valet 2019, med fokus på att förebygga våldsamheter genom avtal om fredliga kampanjer, åtaganden om att avstå från att hetsa till politiskt våld, samt löften om att acceptera de slutliga valresultaten. I december 2018 skrevs ett första avtal i Abuja om att hålla valkampanjen fredlig, och presidentkandidaterna samlades igen den 13 februari för att skriva under ytterligare en överenskommelse bara dagar innan den stora valdagen. Utöver detta har FN, i samarbete med lokala aktörer, ordnat dialogmöten i delstater där det beräknas finnas en hög risk för våldsamheter. Syftet är att lägga grunden för ett fredligt val även på delstatsnivå, där spänningarna ofta är ännu högre än på den nationella arenan.

Vad som händer under valet 2019 återstår att se. Med presidentval, och även parlamentsval, den 16 februari och guvernörs- och delstatsval den 2 mars kommer det finnas gott om vinnare och förlorare när Nigerias maktstruktur skakas om. Det råder liten tvekan om att många av valets förlorare kommer att ifrågasätta valresultatet och den demokratiska processens legitimitet. Demokratiska institutioner och värderingar kommer därmed att sättas på prov. Men i slutet av dagen har Nigeria som land en möjlighet att stärka och vidare konsolidera sin demokrati. Det vinner hela landet på.

Adam har jobbat nära FN:s särskilda sändebud för Västafrika och Sahel och FN:s Resident Coordinator i Nigeria för att ge stöd inför valet den 16 februari. Han har bland annat varit med och arrangerat de dialogmöten på delstatsnivå som beskrivs ovan. Om du är intresserad av att veta mer om FBA:s arbete för att motverka valvåld, bland annat i Nigeria, kan du klicka här.