Djingis khan enade de mongoliska klanerna och skapade det största territoriellt sammanhängande riket i världshistorien. Djingis khan skapade också världens första frihandelszon, införde det vi idag kallar för diplomatisk immunitet och förbjöd lokala sedvänjor som han uppfattade bidrog till återkommande våld. 800 år senare är Mongoliet en demokrati och medlem i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Den 29 juni hölls parlamentsval där jag var en av tre svenska valobservatörer i OSSE:s valobservationsinsats. Vi var utsända av FBA som sedan årsskiftet tagit över det svenska ansvaret för internationell valobservation.

Jag placeras i den överallt hyllade Djingis khans hemtrakter i östra Mongoliet – världens största orörda gräsmark. På den oändliga stäppen betar hjordar av får, getter, hästar och kameler. Inte ett träd, inte en buske, ibland en herde till häst eller på motorcykel. Med flera kilometers mellanrum syns traditionella mongoliska tält, ger, som vaktas av varsin hund.

Att få uppleva demokratins mest högtidliga ögonblick mitt i ett lands vardag är en unik upplevelse. Kvinnan som tagit på sig sin finaste guldklänning och röstar hemma i sin ger där jag står inklämd under takets orangemålade ekrar mellan droppande ostvassla och en lår med gethuvuden. Familjen som anländer tre på en motorcykel i regnet efter flera mils resa till vallokalen. I gympasalen i Bor-Undor, samhället som utgör vår bas under valet, hänger en affisch med Emma Green som elegant glider över höjdhoppsribban. Bor-Undor, en gruvort grundad på 1970-talet då Mongoliet var en sovjetisk satellitstat, låter som hämtat ur Tolkien men kanske kan liknas vid ett Klondyke 40 år efter ruschen eller vid en bruksort som Lesjöfors i Värmland på 1950-talet.

Fast när vi dagen före valet följer den mobila, hembesökande, röstningen för personer som inte kan ta sig till vallokalen, går tankarna i den mer urbana slummen, snarare till Per Anders Fogelströms Södermalm. Blinda farmor sitter i sängen, sonen gruvarbetaren ligger utslagen och sover på golvet i familjens enda rum med delat tvättfat någonstans ute i korridoren.

Att följa ett val är ett snabbt sätt att både få kontakt med ett lands vardag och förstå hur staten fungerar. Hur hanteras opposition, media, funktionshindrade, fängelsekunder, sjuka, minoriteter, män och kvinnor? Det säger mycket om en stat. Under val kan man också tydligt läsa av graden av tillit i ett samhälle, hur mycket kontroll och kontroll av kontrollen anser man sig behöva i just det här landet?

Magdalena tillsammans med kollegan Martin från Tjeckien. Foto: Magdalena Tham Lindell

En annan aspekt av valobservation är att uppleva hur staten kan nå ut mot till synes alla odds. Vi kör i två timmar över prärien som saknar egentliga vägar. Sedan stannar vi vid ett litet ensamt hus med två magra hästar bundna utanför och tänker att här kan väl ingen vara. Men jodå, innanför dörren sitter fem propra valnämndsledamöter i kavaj, vaket engagerade i att – i enlighet med lagen – vakta sin vallokal i fem dygn före valet. De har en uppdaterad vallängd, röstsedlar för sina 248 röstberättigade (varifrån ska de komma?) och båsen står klara. Sedan kör vi i ytterligare en timme i ödemarken.

Omkring 200 observatörer från OSSE övervakar processen runt om i det vidsträckta landet. För oss korttidsobservatörer, som är på plats i cirka en vecka, ligger allt fokus på genomförandet av valet. I själva verket är det dock en mindre detalj i analysen av huruvida ett val är fritt och demokratiskt. Väl medvetna om detta skickar OSSE ut långtidsobservatörer en månad före valet för att följa valkampanjerna och medierapporteringen.

För vad har det för betydelse om en valurna förseglats med inte mindre än 47 sigill om oppositionella fängslats, regimkritiska kandidater förvägrats att delta, om media är kontrollerad av en viss falang, valkretsar ritats om för att gynna eller missgynna en viss part, om regler kring folkbokföring gör det svårt för människor att nyttja sin rösträtt, eller om människor hotats eller betalats för att rösta på ett visst sätt?

Å andra sidan kan en bortglömd försegling eller missad ID-kontroll bero på att det är tidigt på valdagen, att det var fyra år sedan förra valet, att alla är frivilligarbetare. I detta att läsa av intentionen bakom missgrepp, har den egna erfarenheten från svenska val en helt avgörande betydelse som referensram. I gympasalar världen över har vi trots allt ganska mycket gemensamt.

Fotnot: Klicka här för att läsa om hur OSSE bedömde valet i Mongoliet.